ALICIA KAUR

Intervjuad i samband av hennes modellande [Active Model Management]

Bildrättigheter, Press.

Du har inte alltid varit den supermodell du nu är. Hur såg din tidiga bör-jan ut. Tog det en lång tid att hitta vägen som modell i modebranschen?

– Min resa har inte varit lätt. Sedan jag var tre år gammal har jag dr- ömt om att bli modell och mina föräldrar stöttade mig helhjärtat och ville hjälpa mig att uppnå mina drömmar. Jag provade för modellbyr- åer för barn och skådespelarroller men från femton till nittonårsåld-er mötte jag på konstanta avslag. Endast i Melbourne tackade mer än fyrtiofem agenturer nej till mig, och mina försök på andra sidan hav-et gick inte bättre. Jag hade räkningar att betala och drömmar om att resa jorden runt och jag var fast besluten om att kunna förlita mig på mig själv och inte på mina föräldrar. Jag jobbade deltid under skolan och gav allt jag hade. Äntligen, när jag var nitton, fick jag en agentur i Melbourne. Saker och ting förbättrades för stunden men jag ville mer än bara Australien. Trots många avslag hittade jag en möjlighet i Kina och flyttade dit, och såg det som ett boot camp för att stå modell. Det var i Kina som jag upptäckte min passion för modellandet, jag trivd-es och visste att jag ville sikta högt. Även om det inte gick vägen i an-dra länder, förändrade Indien allt. En modellvän från Kina presente-rade mig för en agentur i Mumbai, och inom två veckor arbetade jag i Bollywood. Indien har blivit mitt hem, där jag haft de bästa ögonbl-icken i min karriär och mitt liv. Att bo här de senaste tio åren har för -ändrat livet, särskilt efter att ha blivit utsedd till Årets Supermodell 2023, ett ögonblick som jag alltid kommer att hålla högt. Men min re-sa är inte över. Jag är fast besluten att fortsätta växa och att både per-sonligen och professionellt bryta gränser och nå fram till nya höjder.

Hur tidigt började du faktiskt. För du var ju med i kampanjer när du var en väldigt liten flicka bara, var det lika tidigt som drömmen då startade?

– Det var när jag var tre som jag gjorde min första plåtning någonsin, det var då jag verkligen ville bli modell men jag var en blyg unge som gömde mig bakom min mammas ben den mesta av tiden. Jag bruka-de sätta upp mina egna modevisningar hemma, bytte kläder tre gån-ger om dagen de flesta dagar, och göra min mamma helt galen av att vilja ha sommarkläder på vintern och vinterkläder på sommaren, all-tid en säsong före. Det var egentligen inte förrän jag var åtta år gam-mal som jag hade min första polaroidfotografering på en modell och skådespelar-agentur, men jag gillade inte bilderna alls. Jag tyckte att de fick mig att se ful ut och var orolig att de skulle hindra mig från att få modell- och skådespelarjobb. Från en ung ålder kämpade jag med hur jag kände över mig själv. De andra barnen i skolan retade mig för att jag var lång och smal och några kallade mig till och med för pojke.

Det var de mobbarna som introducerade mig till anorexia, bulimi och transtankar. Mina föräldrar kunde inte tro när jag kom hem och frå-gade vad dessa orden betydde. Trots de här utmaningarna fascinera-des jag av supermodeller och deras elegans och skönhet. Jag ville bli som dem. Att bli modell betydde mer för mig än att bara vara ett jobb.

Jag ville bryta stereotyper, och visa människor att vem som helst kan lyckas oavsett vad andra säger. Jag vill inspirera andra och ge hopp till en värld som kan vara hård. Och dömande. Det var som att förvandla en ful groda till en prinsessa och visa på att skönhet kan komma från oväntade ställen. Jag ville aldrig bli modell bara för glamouren, snyg-ga kläder, bilar och att leva livet som en superstjärna på ett ytligt sätt. Mitt mål är att använda pengarna och resurserna jag tjänar för att ge tillbaka till världen, på ett meningsfullt sätt. Jag känner mest passion för att stödja icke-statliga organisationer som hjälper barnhem, mil-jön, utbildning och tar itu med klimatfrågor. Min största dröm är att bidra till med världsfred. Att hjälpa världen är mitt ytterst mål i livet.

Du är ursprungligen från Australien men bor alltså nu i Mumbai, där du som du sa bott i tio år. Vad är det som gör modescenen till vad den är där?

– Modellandet var det som tog mig till Indien men jag har alltid känt en stark dragning till detta landet... det känns som en plats jag känt i ett annat liv. Indien har en speciell plats i mitt hjärta på grund av de-ras kultur, vackra väder och landskap, vänliga människor och fantas-tiska mat. Det känns som hemma för mig. Jag säger alltid att Mumbai är dit människor kommer för att göra något av sig själva, och jag kan känna hoppet och drömmarna i luften. Modellindustrin, å andra sid-an, är väldigt komplex. Det finns många olika vägar du kan ta så som frilansande, modeshower, tv-reklamer, och jobba med olika typer av agenturer. Vissa agenturer är bra, men andra drar fördel av modell-er genom att betala dem väldigt lite eller ge falska löften. I Indien har branschen inga tydliga regler eller standarder, så det kan bli förvirr-ande. Människor vet inte alltid hur mycket de ska ta ut för sitt arbete och ibland arbetar modellerna här gratis eller för väldigt lite pengar bara för att kunna addera ett stort varumärke till sin portfolio. Tyv- ärr finns det mycket korruption i branschen. Vissa människor lovar saker de inte kan leverera, och det finns fall av trakasserier och ma-nipulation, ännu mer för män. Det kan vara tufft, men om du har tå-lamod och tror på dig själv så kan den här industrin förändra ditt liv.

Att leva och jobba i Indien har lärt mig viktiga lärdomar.

Jag har lärt mig att ha tålamod eftersom saker här kan vara komplic- erade och ibland utmanande. Det har lärt mig att hålla mig lugn och fortsätta även då det är tufft. Jag har även lärt mig att stå upp för mig själv. I modellindustrin här är det viktigt att tala högt om vad som är rättvist och rätt. Jag har blivit bättre på att sätta upp gränser och sä-ga emot när jag ser orättvis behandling och på att förhandla bra i sv- åra situationer. Sammantaget har min erfarenhet i Indien varit en sk-ola för motståndskraft och självförtroende och dessa lektionerna har hjälpt mig att växa, både personligen och professionellt.

Hur skulle du beskriva din egen stil och känsla för mode när du inte ar-betar. Vad har du på dig när det inte finns en designer eller fotograf nära?

– Jag föredrar enkelhet och komfort, så min garderob består huvud-sakligen av mångsidiga outfits som passar för alla olika tillfällen. Jag väljer svart eftersom det smalar ned och väljer tighta byxor och crop tops som gör att jag kan vara redo för polaroid-fotograferingar, cast-ings, eller för att kunna träna, utan att behöva byta om.

Från att öppna mode veckor genom att gå baklänges på scenen till fant-astiska fotograferingar och shower, vilka är de coolaste jobben du haft?

– En av de coolaste upplevelserna jag har haft var när jag gick baklä-nges på scenen under Lakmé Fashion Wek för Shahin Mannan. Detta var något jag alltid velat göra. Och jag fick öppna upp deras show på det sättet. Det var läskigt, men otroligt coolt! Att jobba med Sabyasa-chi har varit den mest belönande upplevelsen för mig. Han är en rik-tig artist på alla sätt och vis, och det är inspirerande att se honom ar-beta. Ett av de stoltaste ögonblicken i min karriär var att se mitt foto visas på Times Square i New York City. Jag är så evigt tacksam för att mina barndoms drömmar har gått i uppfyllelse tack vare Sabyasachi.

Vad krävs det egentligen att vara en supermodell på den nivå som du är på. Är det egentligen nånsin en dag då du bara känner dig riktigt ledig?

– Att vara modell kräver äkta dedikation för ens kropp, sinne, och sj- äl och ande. Det är ett av de tuffaste jobben eftersom ditt fysiska uts-eende ständigt granskas. Det krävs en hel del mod och självförtroen-de för att hantera avslag upprepade gånger och ändå kunna fortsätta med ett leende. Vissa människor kanske som mest försöker tjugo till hundra gånger under sin livstid för att få ett arbete men som modell har jag mött tusentals avslag och måste fortfarande gå upp varje dag med en positiv attityd. Man behöver tålamod, disciplin och ett starkt fokus på självkänsla. Man måste ta hand om sin kropp med hälsosam kost och regelbunden motion kräver seriös beslutsamhet. En konse-kvent hudvårdsrutin är också essentiell. Dessutom kräver det omfat-tande träning att vara bekväm framför kameran. Som modell är mål-et för mig alltid att nittinioprocent av de tagna bilderna är användbara.

De år av träning jag har investerat i min modellkarriär betalar av sig.

Klienterna kommenterar ibland mitt arvode, men de förstår värdet av att arbeta med en erfaren modell. Medans det kan ta en timme för en mindre erfaren modell att ta de rätta bilderna, blir jag stolt när foto- grafer fångar sin önskade bild med bara tre klick.

Efter att ha förvandlat många drömmar till verklighet, vad är nästa dröm. Finns det någonting som du hoppas att uppnå som du ännu inte har gjort?

– Jag har fortfarande många mål jag vill uppnå. En av mina största dr- ömmar är att jobba i Amerika som en berömd supermodell för topp-designer-märken som Chanel, Gucci eller Prada. Det har också varit ett mål att spela en karaktär i en Netflix-serie, eller till och med job-ba i Hollywood, så vida att Hollywood inte kommer till Bollywood. Jag skulle älska att samarbeta med film-stjärnor som Brad Pitt, Angelina Jolie, Johnny Depp, Jessica Alba, Leonardo DiCaprio... det finns ju så många. Jag hoppas och jag ber att jag snart kan nå de här drömmarna.

Jag tror att vad jag än uppnår i min karriär är det menat att vara... så, jag kommer att fortsätta arbeta hårt, och hålla mig öppen för vad det än är som universum håller i beredskap för mig.

INTERVJU DE DANIEL JOHN